Ett friskt utsäde lägger grunden för en hög skörd – det säger ju sig själv!
Den genetik som fröet innehåller ger möjlighet till en hög skörd, men genetiken kan inte alltid stå emot de utmaningar som grödan utsätts för under en växtsäsong.
Stress från sjukdomar och svåra vädermässiga förhållanden kan göra att plantor förstörs eller begränsas redan innan de nått upp över markytan. Utsädesburna och markburna sjukdomar påverkar uppkomsten och etableringen av ett bra bestånd begränsas.
Under etableringen läggs grunden för en frisk gröda med ett starkt rotsystem som kan förse grödan med näring och vatten. Betning är en viktig metod som används för att åstadkomma detta genom att skydda utsädet och unga plantor från start.
Faktum är dock att betningsmedel och de fördelar som en lyckad betning för med sig inte diskuteras så mycket inom svenskt lantbruk.
På denna sida presenteras grundläggande fakta om betning och betningsmedel med fokus på stråsäd och betning mot svampsjukdomar.
Vad är betning?
Betning innebär att man behandlar utsädet, till exempel genom att applicera ett växtskyddsmedel direkt på fröet, innan sådd. Syftet är att främja etablering och i förlängningen skördepotentialen genom att kontrollera sjukdomar som kan angripa utsädet och de unga plantorna.
Hur hanteras betning i Sverige
Allt utsäde som säljs i handel måste vara certifierat, vilket betyder att det har genomgått en officiell kontroll av kvalité, sundhet, sortäkthet och sortrenhet. Det är Jordbruksverket eller Frökontrollen Mellansverige AB som ansvarar för certifieringen av utsäde för fröburna växter i Sverige. I Sverige certifieras cirka 70% av allt använt utsäde årligen. Även den som uppförökar sitt eget utsäde rekommenderas dock att göra en analys av renhet och sjukdomar.
Den höga andelen certifierat utsäde i Sverige innebär att det sker en kontinuerlig övervakning av det utsäde som produceras och vilka utsädesburna sjukdomar som förekommer. Detta ger möjlighet att bestämma betningsbehov samt att sortera bort dåligt utsäde. Det betyder också att allt utsäde inte betas.
Utsädesanalysen tar hänsyn till viktiga utsädesburna sjukdomar inom samtliga grödor, som till exempel fusarium, bladfläcksjuka och olika sotsjukdomar. Om angreppen överstiger ett visst tröskelvärde (anges i %) rekommenderas betning.
Analysen tar dock inte hänsyn till de markburna sjukdomar som kan finnas i jorden, som också kan begränsa grödans uppkomst och rotutveckling.
Både höst- och vårutsäde?
I stråsäd betas nästan allt höstsått utsäde medan betningen av vårsått utsäde i större utsträckning anpassas efter sjukdomsanalysen. Hur mycket smitta som finns på ett utsädesparti beror till stor del på vart de odlats och vilket väder som det varit under föregående säsong.
Fördelar med betning
Betning som metod har flera fördelar när det gäller både effektivitet och användning.
Några av dessa fördelar är:
- Betning i Sverige sker i slutna anläggningar vilket minskar risken för oönskad spridning eller exponering av växtskyddsmedel för människa och miljö.
- Betning sker förebyggande och sätts in innan skadan uppstått, vilket gör att grödan får full tillväxtpotential från start.
- Betning ökar grobarheten vilket resulterar i ett jämnare och tätare bestånd som bättre kan konkurrera mot ogräs, effektivare ta upp växtnäring och som har bättre förutsättningar att klara stress.
Historik - När började man beta utsäde?
Det finns bevis på att betning som metod användes redan under antiken då man doppade frö i olika lösningar med till exempel lök eller cypress. Målet var då till stor del att begränsa angrepp av olika sotsjukdomar. Man har också historiskt på olika sätt använt värme och varmt vatten för att tvätta bort sjukdomar.
Under början av 1900-talet och fram till 60-talet användes kvicksilver för att beta utsäde. Efter att man upptäckt skador på miljö orsakade av kvicksilver förbjöds dock betning med kvicksilver av höstutsäde i Sverige 1978 och ett totalförbud infördes 1990. De kemiska betningsmedel som finns på marknaden idag består av olika typer av organiska föreningar som rätt använda är säkra för både människa och miljö.
Syngenta lanserade sin första betningsprodukt mot svampsjukdomar i slutet av 60-talet, och på 90-talet lanserades välkända produkter som MAXIM 100 FS och CELEST Extra Formula M på världsmarknaden.
Praktik - Vilka praktiska faktorer är viktiga för en bra betning?
Förutom att betningsmedlet ska ha god effekt på de sjukdomar som är aktuella i grödan och området så krävs det även uppfyllnad av ett antal andra kriterier för att betningen ska ge ett bra resultat.
För framgångsrik betning krävs:
Att dosen är rätt – applicering av preparatet måste ske med stor precision. En för låg dos kan ge otillräcklig effekt på de sjukdomar som ska bekämpas medan en för hög dos i vissa fall kan påverka grobarheten negativt. En för hög dos medför också onödig användning och exponering av kemikalier.
Att fördelningen är jämn – jämn fördelning av betningsmedlet i hela utsädespartiet krävs för att betningen ska ha önskad effekt.
Att täckningen är god - en förutsättning för optimal effekt är att betningsmedlet täcker hela fröet. Utsidan på ett frö kan vara ojämn och det kan finnas ”skrymslen” till följd av t.ex. skal som är svåra att komma åt. Ytans karaktär skiljer sig dessutom mellan olika grödor. Till exempel har korn en mer ojämn yta än vete vilket gör ytan nästan dubbelt så stor. För att åstadkomma bra täckning krävs därför att preparatet blandas med rätt vattenmängd och sprids med väl fungerande utrustning.
För att betningen ska ha full effekt krävs rätt dos, bra fördelning och god täckning av själva kärnan.
Vilket betningsmedel ska man välja?
Bilder från fält
Bilden visar skillnaden mellan obetat (till vänster) och betat med Vibrance Gold (till höger) vid normal sådd av höstvete. Östergötland, 2019.
Bilden visar skillnaden mellan obetat (till vänster) och betat med Vibrance Gold (till höger) vid sen sådd av höstvete. Östergötland, 2019.
Fakta du inte visste om betning
Om man applicerar 200 milliliter betningsmedel på 100 kilo vete innebär det att man med betningsmedlet täcker en yta på 80 kvadratmeter.
Fakta du inte visste om betning
Ytan på ett korn-frö är nästan dubbelt så stor som ytan på ett vete-frö till följd av kornets ojämnare yta.
Fakta du inte visste om betning
Redan under antiken använde man en sorts betning då man doppade utsäde i vin, urin eller lösningar med lök för att sanera det från skadegörare.
