Syngenta och hållbarhet - hitta svar på dina frågor här

You are here

Share page with AddThis

Frågor och svar om hållbarhet

Finn svar på spørsmålene dine om Syngenta på forskjellige områder. Vi har listet opp svarene på noen spørsmål innen plantevernprodukter, forskning og utvikling og ansvarlig bruk av våre produkter.

Vi uppdaterar kontinuerligt med nya frågor.

Här kan du få svar på frågor om växtskyddsmedel och hur de godkänns.

 

Vad är växtskyddsmedel?

Växtskyddsmedel är medel av naturligt eller konstgjort (syntetiskt) ursprung som används för att skydda jordbruksgrödor från exempelvis svampsjukdomar eller insektsangrepp. 

Ett växtskyddsmedel består av en eller flera aktiva substanser i kombination med vissa hjälpämnen.

En aktiv substans är det ämne som ger den faktiska effekten (gifteffekten) och i produkten ingår även hjälpmedel för att den ska få rätt konsistens så att den kan absorberas och användas maximalt av växten eller påverka organismen med maximal effekt. Samma aktiva substans kan ingå i flera olika medel. Medlen kallas också bekämpningsmedel, produkter eller formulerade produkter.

Växtskyddsmedel som används mot insekter kallas insekticider, medel mot svampangrepp kallas fungicider och medel mot ogräs kallas herbicider.

Vad är pesticider?

Pesticider är en samlande beteckning för produkter som används för att bekämpa en biologisk skadegörare. Produkterna kan vara växtskyddsmedel som används för att skydda jordbruksgrödor mot skadegörare, eller biocider som används för andra former av skydd, till exempel träskydd eller bottenfärger för båtar.

Vad är skadegörare?

Skadegörare är beteckningen på exempelvis insekter, svampar eller ogräs som har en negativ inverkan på grödans kvalitet och/eller avkastning. Skadegöraren sprider sig snabbt, och om den inte bekämpas kan den i värsta fall förstöra grödan helt och hållet.

Hur godkänns medlen?

De verksamma ämnena måste godkännas av EU. Medlen ska godkännas av myndigheterna i varje medlemsstat innan de får säljas och användas. Om ett medel innehåller en EU-godkänd aktiv substans, är bevisat effektiv och uppfyller de stränga nationella kraven på säkerhet för människa och miljö, kan det godkännas för användning. I Sverige är Kemikalieinspektionen, KEMI, godkännande myndighet.

För att erhålla godkännande av både det verksamma ämnet och medlet måste det ansökande företaget tillhandahålla en omfattande uppsättning data och tester som följer internationella specificerade krav.

Både verksamma ämnen och medel ges ett tidsbegränsat tillstånd. Det måste sedan förnyas och processen börjar om från början och baseras då på den senaste kunskapen.

Det inbyggda dilemmat för växtskyddsmedel är alltid att medlet måste vara effektivt mot skadegöraren, dvs. giftigt – och samtidigt får det inte vara giftigt för andra. Det läggs stora resurser på att utveckla medel som är effektiva specifikt mot skadegöraren och som samtidigt bryts ned snabbt i naturen och inte har några oönskade effekter på vare sig människor eller miljö.

Växtskyddsindustrin är innovativ och arbetar ständigt med att undersöka hur användningen av växtskyddsmedel kan bli bättre och säkrare.

Varför använder vi växtskyddsmedel?

Konsumenterna efterfrågar ett varierat utbud av högkvalitativa livsmedel till överkomliga priser. Tack vare växtskyddsmedel är det möjligt för jordbruket att uppfylla denna önskan och att säkerställa en kontinuerlig försörjning av ett stort utbud av bra livsmedel. 

Som konsumenter vill vi ha så få rester av medlen som möjligt i våra livsmedel, och därför är det viktigt att hitta en bra balans där yrkesodlaren kan odla grödan och använda medel om det uppstår problem med skadedjur, och samtidigt leverera grödor som lever upp till konsumentkraven.

Varför kan det finnas rester av växtskyddsmedel i maten?

När odlaren sprutar ett växtskyddsmedel på grödan för att till exempel hantera ett svamp- eller insektsangrepp är medlet utformat för att ha maximal effekt på skadegöraren. Vissa medel absorberas av växten och andra medel drabbar skadegöraren direkt. Oavsett hur noggrant man besprutar kommer en del av medlet att hamna på/i växten där det bryts ned av naturliga processer som solljus, regn och av själva växten. Baserat på studier om nedbrytning och det sätt på vilket medlen fungerar, har man fastställt tidsfrister för hur nära skörden man får använda medlen för att säkerställa att kvarvarande rester ligger på en nivå som inte utgör någon hälsorisk. 

Tack vare modern teknik är det möjligt att mäta även mycket små koncentrationer exakt. Om resthalterna överskrider det lagstadgade gränsvärdet kan det bero på att ett växtskyddsmedel inte använts på rätt sätt. 

Gränsvärdet för resthalter fastställs av EU (Maximal Residue Level eller MRL). I Sverige är det Livsmedelsverket som står for arbetet med MRL och kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedelsprodukter.

Är min mat säker att äta?

Växtskyddsmedel är bland de bäst undersökta och hårdaste reglerade kemikalierna i världen. De godkänns med samma grundlighet som läkemedel och får endast användas om Miljøstyrelsen har bedömt att medlen är säkra att använda – för konsumenten, för förädlaren och för miljön. Så ja – din mat är säker att äta.

Hur undersöks växtskyddsmedel?

Innan växtskyddsmedel kan användas måste de godkännas av behöriga myndigheter. Det finns omfattande krav på vilka undersökningar och analyser som måste utföras av industrin för ett enda medel. Miljøstyrelsen gör en bedömning av datamaterialet.

Ett medel kan endast godkännas när Miljøstyrelsen har bedömt att det är säkert för människor, djur och miljö. Medlet måste också vara effektivt mot den skadegörare som ska bekämpas. Först när medlet är godkänt (och därmed anses säker) kan den säljas och användas. 

Livsmedel inspekteras regelbundet för eventuella bekämpningsmedelsrester och gränsvärdena överskrids sällan.

Varför ska växtskyddsmedel godkännas?

Det är viktigt att medlen används på rätt sätt, dvs. så att de är säkra för människor och miljö och samtidigt är effektiva mot den skadegörare som ska bekämpas. Därför utvärderar myndigheterna ett omfattande datamaterial om produkten – och kommer fram till att medlen är säkra om de används korrekt. Den korrekta tillämpningen beskrivs mycket ingående på produktens etikett – vilka grödor, vilka skadegörare, vilken dosering och vid vilken tidpunkt produkten får användas.

Kan man själv följa myndigheternas arbete?

I Sverige godkänns växtskyddsmedel av KEMI.  Reglerna för bedömning och KEMI:s bedömningsrapporter är tillgängliga för allmänheten, så processen är helt öppen. KEMI:s bedömning omfattar även beräkningar av potentiella risker vid användning av produkten. Det beskrivs detaljerat vilka studier och data som ska utgöra underlag för KEMI:s bedömning. 

Den övergripande forsknings- och utvecklingsprocessen för ett växtskyddsmedel kan ta tio år att slutföra.

Du kan hitta godkända växtskyddsmedel och uppgifter om vad de kan användas till på KEMI:s webbplats, gå till bekämpningsmedelsregistret.

Som konsument kan du vara trygg med att de växtskyddsmedel som används lagligt i Sverige har testats grundligt och bedömts vara säkra för människor, djur och miljö. Annars skulle medlet inte vara godkänt.

Hur bedöms säkerheten?

För att avgöra om ett växtskyddsmedel är säkert att använda i praktiken måste de behöriga myndigheterna göra en bedömning av riskerna för hälsa och miljö. 

En ansökan om godkännande av ett växtskyddsmedel innehåller information om:

• Exakta uppgifter om hur produkten ska användas (för vilka grödor, vid vilka tidpunkter och mot vilka skadegörare etc.)
• Medlets fysikaliska och kemiska egenskaper (om det är vattenlösligt, brandfarligt, avdunstar lätt etc.)
• Hur man analyserar förekomsten av medlet i vatten, luft, jord, växter, etc.
• Människors hälsa (akut toxicitet, toxicitet på lång sikt, om medlet är cancerframkallande, skadligt för arvsanlagen, allergiframkallande, ögonirriterande och mycket mer)
• Miljörisker (om medlet är giftigt för fåglar, fiskar, vattenväxter, landlevande djur, små däggdjur etc.)
• Hur medlet sprids i miljön (hur det binds i marken, om det tränger ner till grundvattnet, avdunstar i luften, etc.)

Gemensamt för både människor och miljö är att måste göras en serie beräkningar och datormodelleringar för att avgöra hur stor risk det innebär att använda medlet. För att göra en beräkning är det nödvändigt att veta hur giftigt medlet är och hur stor koncentration man kan utsättas för. Förhållandet mellan dessa båda faktorer talar om hur stor risken är för den enskilda organismen. Om ett ämne är mycket giftigt men används i så små mängder att det inte är sannolikt att man kommer i kontakt med det, är risken för förgiftning mycket låg. Detsamma gäller om medlet inte är särskilt giftigt, då kan man "tåla" att utsättas för mer innan en faktisk effekt uppstår.

Det inbyggda dilemmat för växtskyddsmedel är alltid att medlet måste vara effektivt mot skadegöraren, dvs. giftigt – och samtidigt får det inte vara giftigt för något annat. Det läggs stora resurser på att utveckla medel som är effektiva mot skadegöraren, och bara den.

Forskning och utveckling

Hitta svar på frågor om forskning och utveckling nedan.

Vad är Syngentas fokus när det gäller forskning och utveckling?

Våra forsknings- och utvecklingsprogram fokuserar på innovation för att öka avkastningen, kvaliteten, skydda växterna och förbättra resurseffektiviteten inom jordbruket. Det gör vi genom att fokusera både på att utveckla nya produkter men också på att utveckla de metoder som syftar till att minska mängden mark, vatten och energi som behövs för att odla grödor.

Vi använder vår kunskap om växter och våra specialistkunskaper om frö, betning av frö och växtskydd för att utveckla lösningar som gör det möjligt för lantbrukarna att odla mer med lägre resursförbrukning.

Vi arbetar tillsammans med lantbrukare för att skräddarsy våra produkter så att vi bättre kan tillgodose deras behov. Lösningarna kan baseras på kemiska eller genetiska metoder, eller utgöras av en kombination av olika tekniker.

Dagens lantbrukare står inför utmaningar inom tre huvudområden:

  • Utmaningar från ogräs, skadedjur och sjukdomar
  • Klimatutmaningar som torka, minskade näringsämnen och oregelbundna temperaturer.
  • Ökande krav från kunder och konsumenter när det gäller förbättrad näringsmässig sammansättning, attraktionskraft på konsumenter, hållbarhet och behandling

Våra forskare arbetar tillsammans för att kombinera tekniker och utveckla integrerade lösningar som tillgodoser lantbrukarens behov. Inriktningen för ny forskning styrs av våra odlingsspecialister och baseras på kundernas behov, teknik, juridiska krav och sociopolitiska trender. Forskning och utveckling är kärnan i vår strategi och The Good Growth Plan.

Vår forskning inom området växtskydd fokuserar på att utveckla ett antal olika herbicider, fungicider, insekticider och växtstärkande kemikalier.

Vår fröforskning fokuserar på att skapa nya sorter av viktiga åkergrödor med fokus på förbättrad kvalitet och produktivitet. Detta kan innefatta bättre motståndskraft mot skadedjur och sjukdomar eller andra miljöbelastningar samt egenskaper som kan ge bättre attraktionskraft på kunder eller ökad hållbarhet.

Hur bedriver Syngenta forskning och utveckling inom växtskyddsmedel?

Vår forskning och utveckling med fokus på växtskyddsmedel styrs till stor del av kundens behov, tekniska utveckling och lagkrav.

På våra stora forskningscenter inom växtskydd arbetar över 2 000 personer med forskning och utveckling inom livsmedelssäkerhet. Den senaste tekniken inom syntetisk kemi, snabb automatiserad syntes och biologiska metoder används för att förbereda mängden och kvaliteten på de föreningar som krävs för riktad biologisk screening. Vi använder en strukturerad designmetod inom kemi som hjälper oss att utveckla kemiska enheter som har de egenskaper som mest sannolikt kommer att bidra till den önskade produktprofilen.

När en aktiv ingrediens är klar för testning genomför vi en serie experiment för att vidareutveckla lovande molekyler till produkter som är säkra att använda, uppfyller alla krav för registrering och tillgodoser kundernas behov. Den aktiva ingrediensens effektivitet och säkerhet bedöms så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen och alla data samlas in för registrering och säker användning av produkten.

Vi testar sedan föreningar på målgrödor under olika klimatförhållanden och i olika jordar runt om i världen för att utveckla lämpliga sammansättningar och processer för tillverkning av produkten i kommersiell skala som uppfyller våra kunders krav.

Registreringen av ett nytt växtskyddsmedel tar i genomsnitt åtta till tio år och kostar cirka 260 miljoner dollar innan det kan lanseras kommersiellt.

Hur bedriver Syngenta forskning och utveckling när det gäller frö?

Syngentas forskning och utveckling av frön handlar om att ta fram nya sorter av de viktigaste grödorna, och är inriktad på att skapa en förbättrad kvalitet och produktivitet, antingen ensamt eller i kombination med andra tekniker. Detta inbegriper att förbättra toleransen mot skadedjur och andra miljöpåfrestningar samt att förbättra kvalitetsegenskaper som exempelvis näringssammansättning, attraktionskraft på konsumenter och hållbarhet.

Vi har över 3 000 medarbetare som fokuserar på forskning och utveckling av frön. De arbetar för att främja prestanda, stabilitet och kvalitet hos frösorter som omfattar över 50 livsmedels- och fodergrödor, inklusive våra strategiska grödor.

Vi utvecklar växter med önskvärda egenskaper via både konventionell avel (för att skapa antingen inavelslinjer eller hybrider) och bioteknik.

Konventionell växtförädling innebär att korsa noggrant utvalda moderplantor och sedan välja de bästa växterna från avkomman som sedan odlas vidare för ytterligare selektion. När de bästa linjerna har valts förädlas de för att skapa "inavlade" linjer, där varje planta har samma egenskaper, och processen att multiplicera frön börjar.

För många grödor producerar vi hybridfrön – resultatet av den första korsningen mellan utvalda föräldrar. Dessa frön ger förbättrad avkastning och resultat samt bättre stabilitet och kvalitet.

Var ligger Syngentas forsknings- och utvecklingsanläggningar?

Vi sysselsätter över 5 000 personer i våra forsknings- och utvecklingscenter och fältstationer runt om i världen. Våra viktigaste globala forsknings- och utvecklingsanläggningar finns i: 

Jealott's Hill, Storbritannien
Stein, Schweiz
Research Triangle Park och Greensboro, NC, USA
Goa, Indien
Beijing, Kina
Enkhuizen, Nederländerna
Saint-Sauveur, Frankrike

Vi har stora center med fokus på att identifiera nya aktiva ingredienser för växtskyddsmedel i Stein, Jealott's Hill och Goa.

Vår bioteknologiska verksamhet sker främst i Research Triangle Park och Beijing Innovation Center. Vi har också ca 100 center för utveckling och produktion av fröer över hela världen.

Tar man hänsyn till miljö- och hälsoaspekterna under hela forsknings- och utvecklingsprocessen?

I vårt forsknings- och utvecklingsarbete spelar miljö- och hälsoaspekterna en viktig roll, och vi genomför därför omfattande bedömningar av både mänskliga och miljömässiga risker under hela forsknings- och utvecklingsprocessen.

Detta omfattar risker som är förknippade med alla utvecklingsstadier – från koncept till slutanvändning och konsumtion. I våra säkerhetsbedömningar granskar vi potentiella risker för användare av produkten och konsumenterna av livsmedel och foder, medan våra miljösäkerhetsprogram säkerställer att produkten inte inverkar negativt på jord, vatten, luft, flora eller fauna.

För att en produkt ska få myndigheternas godkännande för registrering måste vi först visa att den är säker för de som arbetar med den, miljön, de grödor som ska skyddas, samt de människor eller djur som äter maten som tillverkas av dessa grödor.

När det gäller utvecklingen av växtskyddsmedel läggs cirka 30 procent av kostnaden för en ny aktiv ingrediens på produktsäkerhet. Många av de sammansättningar vi tar fram kommer inte längre än de första utvecklingsstadierna eftersom de inte uppfyller våra stränga säkerhetskrav.

Jordbrukets bioteknologiska produkter är bland de hårdast testade livsmedelsprodukter som finns på marknaden.

Ansvarsfull användning av våra produkter

Här kan du läsa mer om hur vi arbetar för att säkerställa ansvarsfull användning av våra produkter.

Vad gör Syngenta för att se till att produkterna används på ett säkert sätt?

Vi har åtagit oss att arbeta för ansvarsfull och etisk hantering av våra produkter under hela deras livscykel. Vi prioriterar att säkerställa att våra produkter används på ett säkert sätt.

I linje med The Good Growth Plan har vi åtagit oss att utbilda 20 miljoner jordbruksarbetare inom arbetssäkerhet till 2020. Vårt mål är att öka kunskapen om arbetssäkerhet och förbättra tillämpning och attityder över hela världen. 

På utvecklade marknader ger branschen ofta utbildning och vägledning till användarna. I länder där sådan vägledning saknas får jordbrukare och andra inom jordbruket utbildning i att hantera våra produkter på ett säkert sätt. I vissa områden kan låg läskunnighet och dålig tillgång till utbildning göra det svårt att läsa och förstå produktetiketter eller bruksanvisningar korrekt. Vi erbjuder också specialiserad information för jordbruket genom vår onlineplattform "Pesticidewise".

Mer information om detta finns i vår hållbarhetsredovisning (s. 30).

Läs mer om hur vi arbetar för ansvarsfull användning av våra produkter – klicka på länkarna nedan:

Hur vet lantbrukaren när och hur man ska bespruta?

Myndigheterna fastställer villkoren för när och hur en produkt får användas. Villkoren står på produktetiketten och medlet får ENDAST användas för de grödor, mot de skadegörare, i de doser och vid de tidpunkter som anges på etiketten. Alla andra användningsområden är olagliga. Det kan också finnas andra restriktioner på etiketten, exempelvis avstånd till vattenmiljö. 

Man kan ansöka om tillägg till villkoren som anges på etiketten, men detta kräver att man kan dokumentera säker användning och tillägget gäller först när det har godkänts av myndigheterna.

Vad menas med avdunstning?

Det är när ett kemiskt ämne avdunstar och blir flyktigt. Det kan göra att molekylerna transporteras till olika platser, inklusive andra grödor, med vinden. 

Resultaten från våra vindtunnelstudier visar dock att nedfall som beror på avdunstning är många gånger mindre än vid vindavdrift. Avdunstning kan inte uteslutas, men det är ett mycket mindre ett problem än avdrift.

Allmänheten oroar sig för bekämpningsmedelsrester i regn – vad är Syngentas inställning?

Vi förstår att allmänheten är intresserad av detta, och därför är det viktigt att betona att Miljøstyrelsen klargjort att den låga koncentrationen inte utgör någon risk för människors hälsa eller för miljön.
Även om modern teknik numera kan upptäcka även mycket små rester från industri, jordbruk eller annan mänsklig verksamhet i atmosfären, är det viktigt att notera att mikrospår av prosulfokarb absolut inte utgör någon risk för människors hälsa eller för miljön.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) utfärdar årligen en rapport om livsmedelssäkerhet. I den senaste årsrapporten om bekämpningsmedelsrester i livsmedel var mer än 96 procent av proverna inom lagliga gränser och omkring 51 procent fria från kvantifierbara resthalter. Studien bygger på resultat för nästan 81 000 matprover från 27 EU-medlemsstater samt Island och Norge. Källa: EU-rapport från 2016 om bekämpningsmedelsrester i livsmedelsprodukter.

Trots detta fortsätter vi att arbeta mycket nära lantbrukarna för att säkerställa att vår förvaltningsplan, som redan lyckats reducera förekomsten av låga halter, också inriktas på att minimera förekomsten av prosulfokarb i atmosfären.

Gör Syngenta tillräckligt för att säkerställa att växtskyddsmedel används på rätt sätt?

Mellan 2015 och 2018 förekom nästan inga spår av prosulfokarb i testerna av frukt och grönsaker, trots att Gasa Nordgrønts utökade testprogrammet och lät analysera cirka 450 livsmedelsprover för prosulfokarb. Testerna utfördes av Veterinær- og Fødevarestyrelsen i Danmark.

Vi har ökat våra ansträngningar för att säkerställa en korrekt användning av våra växtskyddsmedel och lägger stor vikt vid att avdriftsreducerande munstycken ska användas och att spridningen sker vid rätt tidpunkt – budskap som vi förmedlar till jordbrukare via alla typer av kanaler. Tillsammans med SEGES har vi infört en ny handlingsplan med extra fokus på många av dessa frågor.

Arbetar ni bara för att säkerställa korrekt användning av era produkter i Norden?

Nej, det är ett globalt initiativ. Vi har olika projekt på alla marknader, men alla arbetar för samma mål, att undvika spridning på icke-målgrödor. Förra året hade vi en europeisk stewardship-kampanj med fokus på vikten av att använda avdriftsreducerande munstycken och sprida medlen vid rätt tidpunkt.

hållbart jordbruk bild

Hållbart jordbruk

Vi arbetar målinriktat för att skapa ett hållbart jordbruk för framtiden

biologiska mångfalden bild

Biologiska mångfalden

Vi fokuserar på initiativ som främjar biologisk mångfald

Ansvarig användning av våra produkter

Ansvarig användning av våra produkter

Växtskyddsmedel måste användas med försiktighet

Teknik & innovation bild

Teknik och innovation

Vi prioriterar forskning i vårt arbete med att skapa hållbara lösningar.

Hyvido fält

Växtskydd och hållbarhet

Vi prioriterar säkerheten hos våra starkt reglerade produkter

Good growth plan logo

The Good Growth Plan

Kärnan i strategin för både växtskydds- och utsädesverksamheten.

partnerskap bild

Partnerskap

Vi måste hitta lösningarna på de globala utmaningarna tillsammans.