You are here

Syngenta Seeds

I Landskrona ligger Syngentas centrum för sockerbetsförädling och forskning. Här kan du läsa mer om den verksamheten. 

Förädling av sockerbetor

Målsättningen med förädlingsarbetet är att skapa högavkastande och stabila sorter som passar för respektive odlingsområde. Att utveckla en sort tar mellan 10 och 12 år.

Första delen av sortutvecklingen sker på linjenivå. Efterhand som lovande linjer väljs ut i förädlingsarbetet, korsas dessa samman till hybrider. Idag är i stort sett alla sockerbetssorter hybridsorter. Från de första korsningarna i växthuset till försäljningsstart, genomgår sockerbetan omfattande tester för att säkerställa att sorten bär på alla de karaktärer som är viktiga för ett speciellt odlingsområde.

En hybridsort kommer till

Utvecklingstiden för en ny sort är ca 10-12 år. I början sker förädlingsarbetet enbart på linjenivå. Efterhand som de mer lovande linjerna väljs ut, korsas de samman till hybrider och därefter sker allt urval och alla försök på hybridnivå. Information om hela förädlingskedjan följer nedan. 

Korsningar mellan utvalda föräldrar

Varje linje är ett resultat av att noga utvalda föräldrar har korsats samman. Föräldrarna skall bära på de anlag som man vill att den nya sorten skall innehålla. Praktiskt går korsningen till så att samtliga ståndarknappar avlägsnas från den ena förälderns blommor. I samma blommor, på märket, placeras senare pollen ut från den andra föräldern med hjälp av en pensel. Efter 6–8 veckor skördas korsningsfröna som förhoppningsvis innehåller de önskade anlagen för en ny genetisk variation. 

Syngenta Seeds Sockerbetor
Syngenta Seeds Sockerbetor Inavel

Inavel

I arbetet med att finna de bästa linjerna för den blivande hybriden är inavel en viktig del. Inavel används som ett urvalsinstrument och för att fixera vissa bestämda egenskaper. Man kan med hjälp av inavel rensa populationer från svagheter av ett eller annat slag. 

För att få fram den korsningsavkomma (hybrid) som kombinerar föräldralinjernas önskade egenskaper, tvingas plantorna i de enskilda linjerna till självbefruktning under några generationer innan man åstadkommer korsningsavkomman. Detta sker enklast genom att plantan får blomma och sätta frön i pollensäkra isoleringstält. Inavel görs i regel i 2-3 generationer och varvas med urval där de svagare och sämre linjerna kontinuerligt kasseras.

Syngenta Seeds Sockerbetor Linjeurval

Linjeurval

Ett viktigt moment i urvalsprocessen baseras på rotens form, jämnhet samt inre kvalitet. På ett antal försöksplatser tas betorna upp på hösten och placeras sida vid sida, linjevis, på fältet. Förädlaren väljer ut och sparar sedan betor från de linjer som bäst kombinerar en bra rotform, frisk blast och stocklöpningstolerans. 

Från dessa betor tas ett kvalitetsprov på själva roten. Proverna analyseras för sockerhalt och blåtal. De linjer som visar bäst resultat för dessa karaktärer lagras i kylkammare över vintern och går till förnyad inavel eller korsas samman till nya hybrider påföljande vår.

Resistensegenskaper

Linjerna placeras även i speciella sjukdomsförsök. Detta sker i områden där sjukdomen finns naturligt eller genom att plantorna infekteras med sjukdomen i växthus eller i fält, på behörigt avstånd från bruksodling. Linjer med bra resistens mot exempelvis Rhizomania, Aphanomyces, mjöldagg och ramularia går vidare i förädlingsarbetet.

Hybridproduktion i liten skala

Lovande linjer korsas till testhybrider. Faderlinjen, med normal pollenproduktion, planteras bredvid moderlinjen, som bär på en genuppsättning som gör den pollensteril (hansteril). Pollen från faderlinjen kommer nu att befrukta moderlinjen. Skörden från moderlinjen, som blir ett resultat av korsningen mellan de båda linjerna, används i fortsatta tester. 

Dessa odlingar kallas separationer och placeras på vissa minimiavstånd från varandra för att förhindra att pollen flyger från en hybridodling till en annan.

Försök

De nya hybriderna testas i våra egna avkastningsförsök. Under det första året görs urval på ett begränsat antal försökslokaler. Det tredje året testas sorterna på upp till 15 platser med olika odlingsförhållanden gällande exempelvis sjukdomar, vattentillgång och temperaturskillnader. Detta gör att stabila hybrider väljs, som kombinerar hög skörd och goda rotkaraktärer med sjukdoms- och stocklöpningsresistens.

Syngenta Seeds Sockerbetor Försök

De mest lovande sorterna skickas till officiell provning i olika länder. I Sverige testas sorterna i 3-åriga försök vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Nordic Beet Research (NBR). De sorter som klarar sig bäst i en eller flera karaktärer, i jämförelse med de aktuella marknadssorterna, kan bli godkända efter 3 års provning. De tas då upp på sockerindustrins sortlista och kan användas i odlingen.

Hög sockerskörd

Sockeravkastningen utvärderas i upprepade avkastningsförsök på flera platser inom odlingsområdet. Sockerskörden påverkas främst av rotvikt och sockerhalt.

Syngenta Seeds - Skörd

Utvinnbarhet

Sockret skall vara lätt att utvinna ur sockerbetan. Utvinnbarheten påverkas främst av sockerhalten och saftkvaliteten. Egenskapen kontrolleras via ett kvalitetsprov som tas ur rötterna i samband med analys av försöksbetorna. 

Rena Betor

De skördade betorna skall ha hög renhet, vilket betyder låg jordhalt. För att uppnå detta väljer förädlaren ut betor som har en lämplig rotform. Dessa används sedan i det fortsatta förädlingsarbetet. 
Det är viktigt att den på betan längsgående rotfåran är så grund som möjligt eller saknas helt. Då ökar skördemaskinernas förmåga att rensa bort jord som sitter på betan. Av samma anledning är en även i övrigt slät rot, utan rotförgreningar, positivt för renheten.

Betnacken skall sitta en bit över markytan och bladrosetten vara väl samlad för att underlätta skördearbetet.

Syngenta Seeds Sockerbetor - Fältuppkomst

Fältuppkomst

En jämn och snabb uppkomst skapar bra förutsättningar för god tillväxt och hög skörd. Uppkomsthastighet och jämnhet för olika sortmaterial bedöms i speciella uppkomstförsök.

Tidig radtäckning

Att betsorterna tidigt utvecklar ett bladverk som täcker raderna eftersträvas vanligtvis idag. Betan kan då snabbare konkurrera med ogräsen, vilket kan minska det kemiska och mekaniska ogräsbekämpningsbehovet. I förädlingsmaterialet finns det genetiska skillnader såtillvida att vissa sorter har en mer upprättstående blast medan andra har en något mera utbredd. Det som är en fördel tidigt på säsongen kan emellertid vara till nackdel då betorna skall blastas vid skörd.

Stocklöpning

Sockerbetan är en tvåårig växt som under sin första sommar samlar upplagsnäring i roten. Normalt skördar vi betan efter första säsongen då syftet är sockerproduktion. Om vi inte skördar den, så kommer den under år två att skicka upp en ca 1 m hög stängel som blommar och därefter sätter frö. Vi säger att betan stocklöper. 

Att betan kan gå upp i stock är en förutsättning för förädlingsarbetet och fröodlingen. I sockerbetsodling vill man däremot inte ha fröstockar eftersom de har en dålig rot (beta) samt släpper ifrån sig frö på hösten när fröstocken är mogen. När dessa frön gror under kommande år, ger de upphov till plantor som benämns vildbetor. Dessa är helt oanvändbara vid såväl sockerproduktion som fröskörd. Generellt startar stocklöpningsmekanismen då dygnsmedeltemperaturen är nere i 4-12 grader Celsius under en period av 10-14 veckor.

Stocklöpningsresistensen utvärderas i speciella försök som sås mycket tidigt på våren. Känsliga sorter som lockas till stocklöpning av en kall vår, kan på så sätt kasseras eller endast användas i odlingsområden utan risk för kalla vårar.

Syngenta Seeds Sockerbetor - Stocklöpning

Sjukdomsresistens

Syngenta arbetar med resistens mot de vanligast förekommande sjukdomarna som angriper rot och blad under sockerbetans olika utvecklingsstadier, från uppkomst till lagring. Motståndskraftiga material selekteras fram genom tester i växthus och i fältförsök. Beroende främst på klimat och växtföljd dominerar olika typer av sjukdomar i respektive odlingsområde. Ett av växtförädlingens viktigaste mål är att ta fram sorter med sjukdomsresistenser som är lämpliga för de olika betodlingsområdena.

Vi har beskrivit de viktigaste sjukdomarna som kan drabba sockerbetor i odling och under lagring

När sjukdomssymptom visar sig på betan eller på den lagrade roten, är det dock inte alltid så lätt att veta vilken sjukdom det handlar om. Som en hjälp har vi sammanställt de olika sjukdomssymptom som kan visa sig under uppkomst, själva odlingssäsongen och under lagringen. Det krävs dock en laboratorieanalys för att ställa en säker diagnos.

Mer information och råd kan fås genom att klicka på varje specifik sjukdom. 

 Stadie Bladsymtom Rotsymtom  Sjukdom 
Uppkomst      
    Svarta rötter. Angrepp främst före uppkomst.  Nyckel Pythium
Pythium
  Ibland svart  uppå bladen.  Angripna plantor bryts lätt vid vind. Angrepp främst efter uppkomst. Svart rot.  Nyckel Aphanomyces
Aphanomyces
    Torra och bruna rötter. Angrepp före och efter uppkomst. Nyckel Rhizoctonia1
Rhizoctonia
  Svart på stjälken, ibland vissna blad.  Ibland svart rot med början uppifrån.  Nyckel Fusarium1
Fusarium
Odlingssäsong       
  Bruna oregelbundna bladfläckar.  Inga Nyckel Ramularia
Ramularia
  Runda bladfläckar, ofta med en röd ring runt fläcken.  Inga Nyckel Cercospora
Cercospora
  Mjölaktigt puder på bladen.  Inga Nyckel Mjöldagg
Mjöldagg
  Först små, gul-orange och senare bruna kratrar med orange-bruna sporer på bladen. Inga Nyckel Rost
Rost
  Svarta fläckar främst i kanterna på bladen. Inga Nyckel Alternaria
Alternaria
  Först lusangrepp därefter gula blad ofta med svarta kanter. Bladen är spröda och ”knäckiga” när man bryter dem. Inga Nyckel Virus-gulsot
Virus gulsot
  Bladen kan vissna och bli gula,  ofta symptom på ena halvan av bladet. Bruna kärlsträngar. Vissa arter kan ge en mörk röta på utsidan av rottippen. Nyckel Fusarium2
Fusarium
  Blasten kan bli  gulaktig. Förkrympta plantor.  Skäggiga rötter, vid genomskärning av roten är ledningsvävnaden brunfärgad. Nyckel Rhizomania
Rhizomania
  Blasten oftast starkt påverkad, svartfärgning. Röta ofta i nacken med svart ut på bladskaften. Kan också börja som svarta fläckar på rötterna. Nyckel Rhizoctonia2
Rhizoctonia
  Blasten kan bli gulaktig. Små och tillbakasatta plantor, skäggiga rötter.  Efter midsommar kan cystor upptäckas i lupp på smårötterna. Nyckel  Betcystnematod
Betcystnematod
  Oftast ingen påverkan. Starkt deformerade rötter, ofta med röta.  Nyckel Aphanomyces2
Aphanomyces
Lagring       
    Rosa eller lila svampmycel utanpå roten. Blöt röta inuti roten. Nyckel Fusarium3
Fusarium
    Svart utanpå roten tydligt avgränsad röta. Nyckel Rhizoctonia3
Rhizoctonia
    Brunaktig torr röta i roten. Nyckel Aphanomyces3
Aphanomyces