You are here

Turnip Yellow Virus (TuYV)

Vad är TuYV?

Turnip Yellow Virus (TuYV) är ett virus som i litteraturen ofta används synonymt med Beet Western Yellow Virus (BWYV) som angriper sockerbetor. Den största skillnaden på TuYV jämfört med BWYV är att TuYV främst angriper höstraps där viruset orsakar stora skador sett ur ett internationellt perspektiv. På många håll i Europa är viruset vanligt förekommande och det orsakar stora skador ibland annat England, Frankrike och Tyskland. Viruset sprids med bladlusvektorer som överför smittan till rapsen. Flera arter av bladlöss kan sprida smittan men Persikbladlusen (Myzus Persicae) är den mest betydelsefulla eftersom den sprider viruset mest effektivt. Andra arter såsom havrebladlusen eller sädesbladlusen krävs i mycket stora antal för att kunna sprida smittan effektivt. Långa och varma höstar gynnar bladlössen och därmed också virusöverföringen.

Persikbladlus på undersidan av höstrapsblad

Persikbladlus på undersidan av höstrapsblad. Persikbladlus sprider det allvarliga viruset TUYV i höstraps.

Persikbladlusen

Den gröna persikbladlusen är ofta lätt att hitta i betfält under hög- och sensommaren men förekommer ganska sällan i riklig mängd. Den övervintrar på persikträd. Fullvuxna individer föder levande bladlusnymfer. Persikbladlusen är den viktigaste virusspridaren av många av virussjukdomarna som drabbar svenskodlade kulturväxter.

Fullbildade bladlöss blir ca 2 mm långa och är gulgröna till färgen och karakteriseras av sina långa ryggrör (sifoner) på bakkroppen. Det finns både vingade och ovingade former i fält. Bevingade persikbladlöss har en glänsande framkropp och en stor svart fläck på översidan av den blekt färgade bakkroppen. Förstadier till vingade persikbladlöss har ett mörkfärgat bröst och huvud. De ovingade lössen är vitgula eller ljusgröna.

Symptom av TuYV i höstraps

TuYV orsakar skador på växternas ledningsvävnad och sockertransporten inne i plantan förhindras. Skadorna orsakar ett flertal symptom, däribland rödaktiga eller gulfärgade blad, tidig avmognad, vridna skidor och dvärgväxt. Den här typen av symptom är svåra att skilja från näringsbrister eller andra sjukdomar och för att vara säker på om plantan är infekterad av TuYV måste en laboratorieanalys genomföras.

Rapsplantor som infekterats av TuYV uppvisar en rad olika symptom såsom rödaktiga eller gulfärgade blad, tidig avmognad, vridna skidor och dvärgväxt. Det kan vara svårt att skilja symptomen av virussmittan från växtnäringsbrister eller andra sjukdomar.

Rapsplantor som infekterats av TuYV

Påverkan på skörden i höstraps

Infekterade plantor kan producera upp till 50% färre frön per planta. Skördeförlusterna kan bli allvarliga. Det finns relativt få försök där man studerat skördeeffekten av TuYV i höstraps men försök med artificiellt smittade plantor som utfördes i England under slutet av 1990-talet visa TuYV kan reducera skörden med upp till 26% vid kraftiga angrepp.

Svenska erfarenheter av TuYV

TuYV är ett relativt okänt och outforskat problem i Sverige. Med ett varmare klimat och mildare höstar kan betydelsen av sjukdomen sannolikt öka i och med att bladlössen och i synnerhet persikbladlusen gynnas. Under perioden 2003 – 2005 utförde Roland Sigvald vid SLU orienterande undersökning av förekomsten av TuYV i höstrapsfält i Skåne. Resultaten från undersökningen visade att förekomsten av TuYV varierade kraftigt mellan enskilda fält inom enskilda år men även mellan år. Som mest konstaterades ca 50% angripna plantor i det värst drabbade fältet och man uppskattade att viruset kan orsaka skördeförluster på mellan 10-20%. Detta innebär att det kan vara värt att bevaka förekomsten av persikbladlus i höstrapsfält och sätta in bekämpningsåtgärder i fält där persikbladlus och andra bladlöss förekommer i stor omfattning. Risken för det är naturligtvis störst i tidigt sådda rapsfält under varma höstar.

Bekämpningströskel

Det finns ingen officiell bekämpningströskel för persikbladlus men ett riktmärke kan vara 25% angripna plantor. Denna tröskel har bland annat använts av dansk lantbruksrådgivning. Eftersom lössen sitter på undersidan av bladen kan det vara svårt att få en god effekt av kontaktverkande insekticider.