Vinnarna i BÖNDERNAS BLOMSTRANDE IDÉER 2022

VINNARNA I BÖNDERNAS BLOMSTRANDE IDÉER 2022

Syngenta, Jordbruksaktuellt och Fauna Photonics har i samarbete skapat tävlingen ”Böndernas Blomstrande Idéer”, där svenska lantbrukare under säsongen har kunnat skicka in bidrag på vad de gör på sin gård för att främja biologisk mångfald.
Vinsten är en unik insektsensor från Fauna Photonics, som du kan läsa mer om längre ner på sidan.

Låt oss presentera vinnare och finalister år 2022!

FÖRSTA PRIS - Per Norrby och Karin Yxfeldt, Gotland

Många initiativ som gynnar hela näringskedjan

Vinnaren av Böndernas Blomstrande Idéer 2022 är Per Norrby och Karin Yxfeldt. De prisas bland annat för ett gediget intresse för natur och biologisk mångfald i kombination med sällsynt uppfinningsrikedom. Tack vare dessa egenskaper har man genom successivt förbättringsarbete skapat en oas för växter och djur som ger efterverkningar i hela näringskedjan och artrikedomen på platsen.

Ett inskickat bidrag som innehåller många olika delar att inspireras av för lantbrukare.

Läs hela vinnarintervjun här: chevron_right

ANDRA PLATS - Mats Rubensson, Skåne

Mats Rubensson tilldelas en andraplats i tävlingen. Mats har, tillsammans med en grupp markägare, beslutat att göra en gemensam insats för insekter och vilda djur på sina marker. Utöver att skapa nya initiativ varje år för att komplettera varandras marker, samlas gruppen två gånger per år för att stämma av och se hur det har gått med de insatser de gjort. Mats och gruppen har bland annat sått blommande fältkanter och blommande trädor, där de har fokuserat på både insekter och biotoper för fasaner, rapphöns och rådjur.

Här hittar du intervjun med Mats chevron_right

TREDJE PLATS- Anna-Karin Kristoffersson, Härjedalen

Anna-Karin Kristoffersson tilldelas en tredjeplats för sitt inskickade initiativ om fjällkor och modern GPS teknik- hur korna bidrar till den biologiska mångfalden och bevarandet av svensk natur och fjällvärld. Ett genomarbetat initiativ för biologisk mångfald på en gård i norra Sverige.

Här hittar du intervjun med Anna-Karin chevron_right

VILKA ÄR FAUNAPHOTONICS?

Du kan bli först i Sverige med denna unika innovation i ditt fält under ett år! Insektssensorn från FaunaPhotonics mäter insekternas aktivitet i det fält du väljer att placera den. Du kommer kunna följa när det är mycket insektsaktivitet i fältet, men också vilka sorters insekter som är aktiva, till exempel bin och nyckelpigor. Sensorn samlar sedan in data under hela dygnet som du enkelt kan följa via en app i din smarta telefon.

Installationen av insektssensorn kommer att äga rum i vår 2022, och data från sensorn kommer att finnas tillgänglig fram till slutet av höst 2022.

Fler detaljer om insektssensorn chevron_right

Om Böndernas Blomstrande Idéer

Svenska lantbrukare arbetar med att bevara den biologiska mångfalden på olika sätt. Runt om i Sverige finns det många goda initiativ som inte alltid uppmärksammas, och det ville vi med denna tävling fokusera på och lyfta fram!

Från april fram till september har svenska lantbrukare, oavsett storlek eller inriktning på sin gård, kunnat skicka in bidrag med tillhörande motivering om vad de gör på sin gård, eller vad de har för framtida idéer, för att gynna den biologiska mångfalden.

Goda råd och inspiration för mer biologisk mångfald på företaget

Det finns många goda exempel på hur jordbrukare kan hjälpa till att öka biologisk mångfald på sina företag. Här hittar du några av dem som kan användas som inspiration för hur biologisk mångfald lätt kan integreras i daglig verksamhet.

SKOG

VATTENHÅL ELLER SJÖ

VAL AV FRÖBLANDNING

OAKTUELLA KILAR & HÖRN

STENHÖGAR

ETABLERING & SÅNING

TRÄD & TRÄDHÖGAR

BLOMSTERREMSOR & FÄLT

CONSERVATION AGRICULTURE

FYRA SAKER ATT TÄNKA PÅ

Det kräver inte nödvändigtvis stor planering eller mycket pengar för att göra skillnad för biologisk mångfald.

Permanent och fleråriga insatser är de som gynnar biologisk mångfald mest.

Integrera det i din verksamhet.

Skydda och bevara befintliga naturområden så mycket som möjligt.

Kombinera gärna olika naturinsatser som kan hjälpa varandra på företaget.

SKOG

En orörd eller vild skog som inte används för skogsbruk är en riktigt bra och permanent insats med stor positiv effekt på biologisk mångfald.
I skogarna finns det många fler olika arter än ute i det öppna landskapet, eftersom det finns livs-, mat- och gömställen för insekter, fåglar och däggdjur.
För att bättre skydda permanenta skogsområden och den tillhörande fauna kan man med fördel kombinera kantzonen med andra insatser. Till exempel en stenläggning, en markväg eller en buffertzon med fleråriga blomsterränder.

SVÅRBRUKADE TRIANGLAR & HÖRN ELLER SMÅ FÄLT

Spara tid på fältet genom att ta bort svårbrukade fält, trianglar och hörn som ändå inte är produktiva. Till exempel vid en sjö, sneda hörn eller norra sidor av skogen.
Integrera det gärna i verksamheten genom att beräkna vilka ytor – stora och små – som är mindre produktiva, och låt området växa till, placera träda, lägg några stenar eller så fleråriga fröblandningar.
En bra idé är också att använda trianglarna som buffertzon för befintliga naturområden. På så sätt skyddar man området från eventuell gödsling och besprutning.
Biologisk mångfald trivs bäst när dessa områden blir mer eller mindre permanenta ytor och inte ingår i den dagliga markdriften.
Om man har flera trianglar och okontrollerbara hörn nära varandra ger det pollinerande insekter möjlighet att röra sig mellan dem.
Låt naturen blomstra och låt den blomstra så länge som möjligt.

TRÄD, TRÄDHÖGAR OCH DÖD VED

Ett relativt enkelt naturinslag som gynnar biodiversiteten är gamla träd och död ved - döda träd eller buskar. Naturlig återväxt sker på grenarna och de fungerar som bra livsmiljöer för många mossor och insekter. På större träd kan man också se hackspettar, och fladdermöss använder håligheter i trädet.
Skydda och bevara gamla träd så mycket som möjligt där de står - det är de stående träden som ger det största värdet för biodiversiteten.
Om man inte vill låta trädet stå upprätt, lämna det vid markkanten och låt det ligga permanent - samma gäller grenar och annat kvist.
Kom ihåg - det gör inget om det är "rörigt". Biodiversiteten gynnas av att det får växa lite.

VATTENHÅL, SJÖ ELLER VATTENFLOD

Vattenområden är både ett bra inslag för biodiversiteten och ger samtidigt god variation i landskapet.
Vattenhål, sjöar och vattendrag är permanenta naturinslag som ger goda livsmiljöer och födointag för insekter, fåglar och djurliv.
Vatten skapar förutsättningar för större diversitet i området, eftersom det kan vara avgörande för vissa arters närvaro.
Att etablera exempelvis en sjö är relativt enkelt, och det är också möjligt att söka bidrag för att etablera en mindre vattenhål på odlingsområdet.

STENHÖGAR

Stenhögar kan vara ett enkelt, billigt och bra naturinslag att ha på sin gård om man vill göra något för biodiversiteten.
Kan vara ett gömställe och livsmiljö särskilt för insekter. Insekter är föda för exempelvis rapphöns och fasaner och på det sättet säkras födan för flera arter.
Stenhögen kan bestå av marksten som redan samlas in. Den kan fördelaktigt placeras vid markkanten och samtidigt sparas tid på att köra dem hem på gården.
Eftersom det är de permanenta naturinslagen som ger störst värde för biodiversiteten är det bäst att låta stenhögarna vara orörda. Mossor kommer börja växa och olika insekter kommer ta över som livsmiljö efter kort tid.
Kombinera gärna stenhögar med andra åtgärder, genom att exempelvis placera dem längs vindskydd, fältväg eller annan naturlig avgränsning.
Om stenhögar placeras på en plats där solen kan värma stenarna kommer ödlor att njuta av att värma sig på dem.

BLOMSTERREMSOR OCH BLOMMANDE FÄLT

Blomsterremsor, vildvuxen mark och blommande fält fungerar som "tankstationer" för pollinatörer och kan vara en bra plats att börja om man vill göra något för biodiversiteten.
Blommorna kommer att skapa störst värde genom att placeras intill permanenta och befintliga naturliga element på gården. På så sätt säkerställs både bra livsmiljöer (t.ex. stenbuntar) och en bra födokälla (blommor) för insekterna.
Blomster- och vildmarksremsor kan placeras på ett sätt som ansluter till andra naturliga element och fungera som riktmärken för insekter, däggdjur etc.
Ju större området med blommor är, desto bättre, och samtidigt kan lokalbefolkningen och andra förbipasserande njuta av blommorna i landskapet.
Om man har ett område där vegetationen inte är särskilt varierad för insekter, kan sådd av blommor och plantering av blommande buskar eller träd vara en bra plats att börja.
Val av fröblandning och etableringsfasen är viktiga för att få en bra och värdefull blomstring (se de nästa två ämnena nedan).

VAL AV FRÖBLANDNING

Fleråriga fröblandningar ger i förhållande till ettåriga fröblandningar det största värdet för biologisk mångfald. På så sätt undviks det att nollställa hela insektfaunan som har valt att bosätta sig där - vilket skulle ske om de bara låg där ett år i taget.
Använd helst inhemska arter.
Var uppmärksam på att effekten av fröblandningar kan variera beroende på jordtyp, klimat, tillväxtförhållanden - och sättet man etablerar sin blandning på.
Blommor ökar födointaget för pollinerande insekter under den tid de blommar. Därför kan man med fördel välja en fröblandning som blommar under hela säsongen.
Undvik fröblandningar med gräsfrön, eftersom det finns en risk att de konkurrerar ut blomsterarterna på lång sikt.

ETABLERING & SÅNING AV FRÖBLANDNINGAR

Etableringsfasen av fröblandningar är avgörande för att få ett bra resultat med många blommor.
Det är en god idé att förbereda en bra såbädd. Det görs genom att hålla jorden bar genom harvning eller strigling fram till sådd för att utkonkurrera oönskade växter på området.
Rekommenderad såtidpunkt beror på vilka växter som ingår i blandningen, som anges på etiketten. Om möjligt kan en sen sådd - mellan slutet av maj och början av juni - minimera risken för att blommorna övertas av ogräs.
Större områden med fleråriga blandningar kan med fördel klippas i omgångar, så att allt inte är kortklippt samtidigt.
Undvik att lägga om de blommande områdena varje år, eftersom olika insekter finns både över och under marken.
Om en omläggning är nödvändig, försök planera för en roterande omläggning där en mindre del görs varej år, så att insekterna som har valt det som habitat har tid och möjlighet att flytta till och bosätta sig i den orörda ytan.

CONSERVATION AGRICULTURE (CA) & NO-TILL

Vid CA eller No-till-sådd bearbetas marken endast i begränsad utsträckning. Därmed störs livet i marken minimalt och biodiversiteten ökar både under och över jordytan.
Avfallsrester från grödor lämnas på markytan och utgör föda för bland annat daggmaskar. Daggmaskgångar kan förbättra luftutbytet och dräneringen av marken.
Nyttodjur som springsteklar, rovsteklar och spindlar kan hitta skydd under grödavfall. Dessa nyttodjur lever bland annat av bladlöss och andra skadedjur.
Principer från CA kan också ge fördelar i odlingsystem med traditionell jordbearbetning.