- Förebyggande
- Tillsyn
- Kontroll (med sunt förnuft)
IPM-principerna bidrar inte bara till att minska mängden växtskydd som används, utan de ökar också odlingssäkerheten och avkastningen eftersom förekomsten av skadedjur minimeras genom grundligt förebyggande. Dessutom bidrar IPM till att motverka resistensutveckling mot växtskyddsmedel bland skadedjur och ogräs, vilket förlänger växtskyddsmedels livslängd och deras effekt. Anledningen till att resistensutvecklingen bromsas beror på flera saker, men kan bland annat hänföras till minskad användning av växtskyddsmedel både i form av minskade doser och färre besprutningar. Risken för resistensutveckling minskar med en lägre exponering för växtskyddsmedel.
IPM-Hjulet
Det finns ingen IPM-modell eller strategi som passar exakt alla odlingssystem, grödor, områden och jordtyper, men IPM-hjulet kan användas som en översikt över de många steg som kan tas för att uppnå den mest hållbara användningen av växtskydd. Som lantbrukare kan hjulet användas som inspiration för att välja just de IPM-åtgärder som passar den specifika gården, så att IPM-strategin skräddarsys för att vara den mest optimala i förhållande till hälsa, miljö och ekonomi.
De åtta IPM-principerna
De åtta IPM-principer som härrör från EU:s ramdirektiv är här indelade i de tre övergripande teman, och jämförs med en siffra utvecklad av Crop Life Europe
Förebyggande
1) Den första IPM-principen handlar om att förebygga och bekämpa skadedjur med flera metoder, inklusive genom:
- att ha en varierad och hälsosam växtföljd. att använda lämpliga odlingsmetoder.
- att använda resistenta eller toleranta sorter när det är möjligt och att använda frömaterial av hög kvalitet.
- att gödsla, kalka, vattna och dränera i lämplig omfattning.
- att förhindra spridning av ogräs, sjukdomar och skadedjur.
- att skydda och öka mängden nyttoorganismer i och runt det odlade området.
Hitta inspiration till fler förebyggande åtgärder i figuren till höger.
Tillsyn
När du har gjort vad du kan för att förhindra uppkomsten av skadedjur är det viktigt att övervaka grödorna och åkern, som enligt den andra och tredje principen definieras som:
2) Att övervaka växtskadegörare genom lämpliga metoder och verktyg, t.ex. varning-ar och prognosverktyg samt att söka råd från professionellt kvalificerade rådgivare.
3) Att använda prognoser och bekämpningströsklar när beslut tas om växtskyddsanvändning.
Kontroll (med sunt förnuft)
De andra fem principerna handlar om kontroll. Det gemensamma för dem är att man måste använda sitt sunda förnuft, och överväga 1) om behandlingen är nödvändig, 2) om det finns ett annat alternativ och 3) om medlet eller den använda dosen är lämplig.
4) Val av biologiska, fysikaliska och andra icke-kemiska metoder mot skadegöraren, om de är tillräckligt effektiva.
5) Växtskyddsmedlen väljs som bäst passar uppgiften och är minst skadliga för människors hälsa, andra organismer i naturen och miljön.
6) Val av korrekt dos och om möjligt reducerade doser. Behandla så få gånger som möjligt och punktbehandla om det är möjligt. Detta förhindrar resistensutveckling.
7) Om det finns risk för resistensutveckling används tillgängliga anti-resistensstrategier för att bibehålla effektiviteten hos produkterna. Till exempel genom att vid upprepade behandlingar använda olika växtskyddsmedel med olika verkningsmekanismer.
8) Det finns uppföljning på hur insatsen har fungerat. Utgångspunkten är kontinuerlig övervakning av skadegörarna i fält och registreringarna i sprutjournalen.
