Ekologisk odling får kväveboost: Johannishus Gods testar innovativ bakterieteknik
I en ny video besöker Carl-Henrik från Syngenta Johannishus Gods, där han tillsammans med driftschef Anders Moberg mäter klorofyllinnehållet i ekologiskt odlat vete. Mätningarna är en del av ett spännande test med kvävefixerande bakterier på Mobergs mark. Försöket visar lovande resultat för ekologiska odlare. I en intervju delar Anders Moberg nu sina erfarenheter av tekniken och dess potential att lösa kväveförsörjningsutmaningar i ekologisk odling.
Hur kommer det sig att du testade tekniken med kvävefixerande bakterier?
"Jag var från början inte alls insatt i den här tekniken eller preparaten" berättar Anders Moberg. "Men när vi var värdar för lokala växtodlingsträffar arrangerade av LRF, blev vi tillfrågade av KLF om vi kunde testa produkter med kvävefixerande bakterier."
Moberg blev snabbt intresserad, då ny teknik fascinerar honom. Han förklarar utmaningen: "I ekologisk odling har vi väldigt svårt med kväveförsörjningen till grödorna. Eftersom vi inte är någon stor djurgård, har vi svårt att få kvävet att räcka till. Därför är enkel kvävetillförsel extremt välkommen."
Idag använder Johannishus Gods flera metoder för kväveförsörjning:
Pelleterad växtnäring
Flytgödsel från en annan gård
Egen djupströbädd
Mellangrödor och kvävefixerande grödor
"Kvävefixering med hjälp av bakterier är i sig inget nytt för oss" säger Moberg. "Men om vi kan få det att fungera i ett format där de kan appliceras direkt i grödan, öppnas en helt ny dörr för oss"
Vilka erfarenheter har du samlat på dig under säsongen?
Under 2024 genomförde Johannishus Gods en demoodling med VIXERAN i vete och havre. Moberg berättar:
"I perioder såg vi ganska stora visuella skillnader, där grödan såg bättre ut i de behandlade leden. Vi kunde också mäta högre nivåer av klorofyll i den behandlade delen av fältet."
Trots detta sågs inga skördeskillnader, vilket Moberg förklarar med två faktorer:
Sen behandling: "Vi kom ut ganska sent med behandlingen. Rekommendationen är att komma ut tidigt för att bakterierna ska hinna kolonisera grödan och komma igång med kvävefixeringen."
Konkurrens från insåningsvall: "I vetet hade vi en insåningsvall som var extremt bra i år. Den växte igenom och konkurrerade med vetet, vilket gjorde det svårt att se någon skillnad i skörd."
Vad tänker du om framtiden?
Moberg är optimistisk: "Eftersom jag har sett tydliga visuella skillnader, tror jag att tekniken fungerar. Nu handlar det bara om att samla fler erfarenheter."
Planer för kommande säsong:
Främst använda VIXERAN i höstvete
Överväger att testa i majs, som har en lång växtsäsong och kan gynnas av extra kväve
"Det tekniken erbjuder är väldigt välkommet, så vi kommer fortsätta att prova" avslutar Moberg. "Rent praktiskt lejer jag bara in en spruta, så själva behandlingen ser jag inga problem med."
