Bladmögel i potatis
Bladmögel, orsakat av den svampliknande organismen Phytophthora infestans, är en av de mest förödande sjukdomarna inom potatisodling. Svampen angriper blad, stjälkar och knölar, vilket leder till betydande förluster i skörd och kvalitet.
Symptom på potatisbladmögel
På bladen
Bladmögel börjar som oregelbundna mörka grågröna vattniga fläckar på bladen som snabbt utvecklas till gråbruna fläckar, ofta en ljusare zon mot frisk vävnad.
Under fuktiga förhållanden kan man se en karakteristisk vit, pälslik svampbeläggning (sporbärare) på bladens undersida i övergången mellan frisk och angripen vävnad. Dessa små, mörka fläckar kan snabbt utvecklas till större, brunsvarta lesioner. Bladen vissnar snabbt om sjukdomen får utvecklas fritt under gynnsamma klimatförhållanden.
På knölarna
Symptomen på knölarna visas som oregelbundna brunaktiga fläckar. Om man skär genom en knöl syns en karaktäristisk ojämn övergång mellan frisk och angripen vävnad.
Lagring av bladmögelinfekterade knölar i fuktiga och varma miljöer kan orsaka allvarliga förluster.
Så sprids bladmögel
Potatisbladmögel kan spridas genom infekterade knölar, som ofta kommer från övervintrad spillpotatis eller infekterad sättpotatis med latent infektion, det vill säga utan synliga symptom.
Övervintring: Svampen överlever vintern i infekterade knölar som en form av svamptråd, kallad mycel.
Tillväxt och spridning: På våren växer mycelet upp i växtens stjälk och bildar sporangier, små strukturer som frigör sporer. Dessa sporer kan spridas långt av vind och vattenstänk.
Infektion: När sporerna landar på våta potatisblad eller stjälkar kan de gro och starta en ny infektion. Sporerna kan också förflyttas ner i jorden till knölarna via regnvatten eller bevattning.
Påverkan av temperatur
Temperaturen är en viktig faktor i spridningen av potatisbladmögel. Vid höga temperaturer gror sporerna direkt på plantan, och vid kyligare temperaturer (12-15 °C) bildas en annan typ av sporer, zoosporer, som är en speciellt typ av sporer som är mycket rörliga och som kan transporteras med vatten eller luft för att infektera nya blad eller knölar.
Väder som är gynnsamt för bladmögel: De ideala förhållandena för bladmögeltillväxt är temperaturer mellan 10-20 °C och hög luftfuktighet eller våta blad i över två timmar. Bladmögelutbrott kan snabbt bli epidemiska vid fuktiga och varma förhållanden eftersom svampens livscykel avslutas på bara 4-5 dagar. Det är därför viktigt att ha en förebyggande strategi mot potatisbladmögel.
Bekämpning av potatisbladmögel
Bladmögel är en aggressiv sjukdom som kräver en målinriktad insats för bekämpning. Det finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas för att minska det allmänna smittrycket.
Förebyggande åtgärder mot mögel
- Ta bort smittkällor (avfallspotatis, spillpotatis)
- Upprätthåll en sund växtföljd
- Använd frisk sättpotatis
- Välj motståndskraftiga sorter
- Säkerställ en bra ogräsbekämpning av svart nattskatta (Solanum nigrum L)
- Följ varningar om bladmögel i ditt område
- Säkerställ snabb torkning efter skörd
- Ha god sprutteknik och använd vinklade munstycken med avdriftsfunktion och gärna 200 liter vatten/ha
Rekommendation för kemisk bekämpning
En förebyggande strategi ger det bästa skyddet och därför är det viktigt att inte vara för sen med den första bladmögelsprutningen. Följ väderprognosen och håll koll på om det finns utsikt för väder som är gynnsamt för bladmögel och använd beslutsstödsystem genom att följa varningar från din rådgivare.
Syngenta rekommenderar EVAGIO Forte og REVUS Pro som har inbyggd resistensstrategi med två verkningsmekanismer mot bladmögel.
Syngenta rekommenderar att blanda REVUS och REVUS Top med RAPORT eller BANJO 500 SC.
Kombinationen av dessa produkter ger en stark lösning som kompletterar varandra.
BANJO 500 SC och RAPORT är, liksom REVUS, förebyggande medel som skyddar plantan i 7 dagar och har hög effekt mot EU43. REVUS har en mycket hög effekt mot alla andra potatisbladmögeltyper inklusive EU37, där man i flera länder i Europa sett en minskad effekt mot BANJO 500 SC.
Byggstenar för en bra bladmögelstrategi
Effektiv bekämpning av potatisbladmögel: Insikter från försök i Danmark och Sverige
Syngenta utför årligen omfattande försök i Danmark, Sverige och resten av Europa för att undersöka och förbättra bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel. Vårt mål är att utforska olika behandlingsstrategier och samla in värdefull data för att förstå och förbättra våra bladmögelbekämpningsmetoder.
Försök
I både Danmark och Sverige har vi etablerat olika försöksfält. Varje försöksfält tilldelas en specifik strategi och olika produkter för att undersöka och bedöma effekten mot potatisbladmögel.
Varje försöksled övervakas och utvärderas veckovis under högriskperioder för potatisbladmögel, för att se hur de enskilda strategierna och produkterna hanterar ett bladmögelangrepp.
Följ med i våra försök
I videon går Jesper Yngvesson, teknisk chef från Syngenta, igenom de enskilda försöksstrategierna och hur de står emot potatisbladmögelangrepp.
Resultat och slutsats
Baserat på bedömningar från försök i både Danmark och Sverige kan vi dra slutsatsen att strategier med blandning och alternering, det vill säga att växla mellan flera verkningsmekanismer från gång till gång, är mest effektiva för bekämpning av potatisbladmögel.
Här har man observerat få eller nästan inga angrepp på plantan och denna strategi uppnår det bästa skyddet av potatisen genom säsongen.
Grafen visar det sammanlagda resultatet av 4 försök, 2 i Danmark och 2 i Sverige.