Torrfläcksjuka / Alternaria

Torrfläcksjuka orsakas av svampen Alternaria solani och sjukdomen kallas därför även för alternaria. Torrfläcksjuka främjas av varmt och torrt väder, följt av fuktiga perioder.

Torrfläcksjuka ses som gråbruna fläckar och när de blir större kan de få en gul missfärgning på den omgivande bladvävnaden. Fläckarna avgränsas av de större bladådrorna, men går tvärs över de små bladådrorna. Karakteristiska koncentriska ringar bildas ofta inuti fläckarna. Angrepp ses mest på de äldsta bladen.

Torrfläcksjuka kan förväxlas med manganbrist, särskilt när symptomen på torrfläcksjuka uppträder som små gråbruna fläckar där det kan vara svårt att se de koncentriska ringarna.

Alternaria överlever på växtrester, jord, infekterade knölar och andra växter Nattskattafamiljen. Risken att angripas av torrfläcksjuka är därför störst på åkrar som tidigare angripits via jordsmitta.

Sporer sprids med vinden eller stänker på bladen via regndroppar och infekterar potatisbladen vid varma och fuktiga förhållanden. Perioder av växling mellan våta och torra väderförhållanden gynnar sporspridningen och utvecklingen av sjukdomen. Stressfaktorer som torka, insektsskador och brist på näringsämnen – särskilt kväve – ökar förekomsten av torrfläcksjuka. Symptomen visar sig vanligtvis inte förrän i mitten till slutet av juli, men det första angreppet kan ha skett veckor tidigare. Symptomen ses oftast först på de nedre bladen i körspåren.

Nya forskningsresultat visar att sporerna kan spridas till bladen tidigt, men att symptomen inte utvecklas vidare förrän växten är stressad och växtens försvar minskar.

Torrfläcksjuka har blivit vanligare i Danmark under de senaste åren och kan orsaka upp till 30 % minskad avkastning om den inte bekämpas. Det finns en skillnad i känslighet mellan de olika sorterna.

Torrfläcksjuka främjas av ansträngd växtföljd och av stress från brist på näringsämnen och vatten. Om det är mycket fuktigt kan sporerna gro och infektera knölarna via sår i samband med skörd. Omogna knölar är särskilt känsliga.

Bra växtföljd minskar smittotrycket. Frisk sättpotatis, samt resistenta sorter, är också viktigt för att undvika smitta. Dessutom leder god ogräsbekämpning, i synnerhet borttagning av Nattskatta (Solanum nigrum) och andra smittokällor, till att minska smittonivån. Du bör också undvika att stressa växterna. Rätt utförd gödsling och vattning är viktigt.

Vid kemisk bekämpning gäller det att vara ute tillräckligt tidigt. Sjukdomen måste bekämpas innan symptomen visar sig. Sprutning 5-6 veckor efter groning rekommenderas, alltid tillsammans med vanlig potatisbladmögelbekämpning. Upprepa behandlingen efter cirka 2 veckor. Börja med Revus Top och växla med medel med en annan verkningsmekanism.

Alternaria överlever på växtrester, så vill man undvika torrfläcksjuka ska man ha en sund växtföljd med flera potatisfria år. Använd frisk sättpotatis och försök undvika att potatisplantorna drabbas av stress som vattenbrist, näringsbrist, insektsangrepp och sjukdomar under säsongen.

Du bör behandla mot torrfläcksjuka med 14 dagars mellanrum och det bör göras 2-5 gånger efter behov och potatissortens mottaglighet.

Torrfläcksjuka förekommer typiskt i täta växtföljder, på lätt jord och i "gammal" potatisjord. Du kan förlänga behandlingsintervallerna något över 14 dagar på mer jungfrulig jord, på grund av mindre jordsmitta. Har du potatis för tidig skörd behöver den inte behandlas i samma utsträckning, eftersom torrfläcksjukan ofta sprider sig först precis innan skörd. Men en sådan strategi kommer att resultera i mer Alternaria-smitta i jorden.

När man vill undvika resistensutveckling bör man begränsa antalet sprutningar till vad som är nödvändigt, man ska växla mellan medel med olika verkningsmekanismer och det är viktigt att beakta starttidpunkten i förhållande till växtföljd och utveckling.

I början av ett behandlingsprogram är det viktigt att förhindra att smittan får fäste i fältet – och det kan du med REVUS Top. Då måste du påbörja den förebyggande behandlingen mot torrfläcksjuka samtidigt som kampen mot potatisbladmögel fortsätter. REVUS Top kombinerar effekten av mandipropamid (Revus) mot bladmögel med effekten av difenokonazol mot Alternaria.

När behandlingen mot Alternaria sätts in ska den i princip följas upp med 14 dagars mellanrum och det ska även växlas mellan olika medel och verkningssätt.

REVUS Top är att föredra som förstabehandling mot torrfläckssjuka då den har ett högt innehåll av difenokonazol, vilket ger ett långvarigt skydd mot infektion.

För att förhindra utveckling av resistens hos Alternaria rekommenderas att växla mellan REVUS Top och behandling med ett SDHI-innehållande medel. Det innebär att REVUS Top används två gånger per säsong, med 4 veckors mellanrum och växelvis med SDHI-innehållande medel.