Vetets bladfläcksjuka

Främst höstvete och vårvete. I mindre utsträckning även rågvete.

Symptomen yttrar sig som avlånga fläckar på baldet, med ljusgrå prick i mitten, mörka kanter och relativt tydlig avgränsning. Fläckarna är ofta mindre i storlek, men fler till antalet jämfört med svartpricksjuka.

Smitta av sjukdomen överlever som mycel och fruktkroppar på skörderester från föregående års vetegröda. Vid varm (20-28 grader) och fuktig väderlek under våren bildas sporer som med hjälp av regnstänk tar sig upp på och infekterar bladen på grödan. Inkubationstiden är relativt kort (ca en vecka) varför symptom kan uppstå hela vägen upp på de översta bladen i beståndet på kort tid om väderleksförhållandena är gynnsamma.

Förfrukt och jordbearbetning är centrala delar i det förebyggande arbetet mot DTR. Förfrukt av annan art än vete, eller noggrann plöjning minskar risken avsevärt för angrepp av betydelse. Vete som förfrukt tillsammans med rikligt med skörderester vid markytan utgör på samma vis riskfaktorer för angrepp.

Det finns goda möjligheter till kemisk bekämpning av DTR. Behovet av bekämpning kan med fördel bestämmas med mängden synliga angrepp under stråskjutning som utgångspunkt.