Blåsskorv

Blåsskorv orsakar bruna fläckar på rötter, stoloner och underjordiska stjälkar. Symptom på knölarna visar sig först efter några månaders lagring. Det handlar om små fläckar (2-3 mm) där en blåsa bildas i en ringformad fördjupning. Ofta smälter fläckarna samman till större områden. Knölen angrips genom lenticeller, sår och fjällskador. Kan förväxlas med pulverskorv och nätskorv.

Symptomen på knölarna börjar som små mörka blåsor som senare kan smälta samman till bruna plattor. Knölarna blir smittbärare, plus att de förlorar sin förmåga att hålla kvar fukt i de drabbade områdena och krymper snabbare.

Blåsskorv bildar vilande kroppar i växtresterna och kan överleva minst 7 år i jord.

Blåsskorv angriper alla underjordiska växtdelar och orsakar skördeminskning och samma typ av skador som rotfiltsvamp på de underjordiska delarna. Dotterknölarna blir ofta smittade i samband med skörd, då knölarna kommer i kontakt med smitta från sjuk vävnad.

Användning av frisk sättpotatis är den viktigaste förebyggande åtgärden mot blåsskorv. Vidare är det viktigt med snabb torkning direkt efter upptagning samt goda förvaringsförhållanden med tillräcklig luftcirkulation och temperaturkontroll som förhindrar kondens med mera.

Både betning med MAXIM 100 FS och Amistar in-furrow hämmar blåsskorv.